jag försöker alltid tänka efter lite
när jag åker med bussen till jobbet
fundera lite
men jag somnar alltid och vaknar precis vid
rondellen och efter det jobbar jag och
efter det somnar jag igen på bussen
omjagmåstevarahärmycketlänge
tillsåkommerjagbligalenförjag
måstehalitemellanrummitt
emellanallasakersomhänder
menjagkanskelyckasstanna
vårenutmensenmåstejag
rymmalångthärifrån
bortbortbort.

fäladen

när jag var liten brukade pappa ta mig i famnen med en filt över mig, säta på sig skorna och gå omkring med mig i kvarteren runt vår lägenhet när jag inte kunde somna. nu är jag 25år gammal och det är ingen som kommer göra så med mig. jag kan inte sova. jag vet inte varför. det är kanske tredje gången på två veckor. jag somnar alltid inom 5minuter när jag lagt mig. kanske en gång om året så kan jag inte sova överhuvudtaget och jag vet inte varför.

 

men det är något annat nu. det är något fel i mig och jag är lite rädd för det. jag kan inte somna för det är saker som snurrar omkring inuti mig. jag är så jävla orolig för vissa. jag är så jävla ledsen för att du dog. nätterna efter att du dött så kunde jag inte sova för jag funderade på hur det kändes för dig när du väntade på att dö. jag kan inte bli av med tanken på hur rädd du måste ha varit, hur jävla rädd du måste ha varit när du kände tåget komma. hur vibrationerna först kittlade din rygg och hur det måste ha skrikit och dunsat när tåget förtvivlat bromsat in och tutat. försökt få dig att ändra dig. men det gjorde du inte. jag kan inte sova.

 

och det handlar inte bara om det. det handlar inte bara om dig. utan det är något som händer i mig. det finns något i mig som jag är ganska så rädd för. för jag skulle vilja gå ut och gå en promenad, men jag vågar inte göra det själv och det är inte för att jag är rädd för andra människor utan för att jag är rädd för mig själv om mig själv.

 

jorden vill liksom äta mig. tugga och svälja. och jag går med snirkliga steg för att undvika.
att ömsom tänka, och ömsom inte tänka. undvika och konfrontera. jag har inte haft tid att tänka på så länge. och jag har så svårt att prata med alla er som älskar mig och som vill att jag ska säga om det är något. men jag vill inte prata med er. jag vill inte besvära er, och jag vill inte bli besviken på er.
eller: jag vill inte att ni ska misslyckas med mig. om jag engagerar er, så blir ni kanske ledsna om ni inte kan hjälpa mig. vem kan hjälpa mig.

 

jag träffade någon idag som gjorde allt så fult igen. som spred omkring sig misstänksamhet mot andra. jag har så lätt för att tycka om människor, för att bli glad över att de finns. det är det jag behöver. och det är därför som jag inte kan sova: för tänk om jag har fel om folk.

 

äh jag vet inte. jag vill ha mening.

jag väntar på dig.

Jag väntar bara på att du ska komma hem sparka upp porten sparka av skorna och rusa omkring här hemma som du alltid gör. Jag väntar och väntar och är fullstädigt livrädd för att din röst ska börja låta när jag för tusende gången går in på din hemsida av sig själv.

Igår gick jag in där för att se om du levde om du hade loggat in. Idag vet jag att du är för evigt borta och att du aldrig mer kommer komma. Alla saknar dig så jävla mycket. Vårt toapapper har tagit slut helt idag för alla besök och visst skulle det varit trevligare om du bara kunde varit här med oss istället istället för bara i vår fantasi. Vi fantiserar om vem du var, berättar om och om igen för varandra som saker du gjort saker du sagt desperat för att hålla dig vid liv ta tillbaka de senaste dagarna vad fan skulle du sit och göra vad tänkte du på var du inte rädd när du hörde tåget komma fastän du lyssnade på musik och höll för ögonen du måste ju ha känt vibrationerna i den kalla decemberrälsen där du hade lagt dit varför kunde du inte bara ha kommit hit och lagt dig i våra knän och berättat vad det var vi hade berättat att det skulle bli så mycket bättre jag skulle kunnat slå undand dina tankar på en gång vad tänkte du på när du balanserade ner dig från perrongen varför ringde du inte bara hanna eller vem som helst och berättade vi hade förlåtit dig.

kram.